En sann historia på 2000-talet.

Hon var 17 år när hon kom till landet där vi strider för allas lika värde. Hon låstes in i en lägenhet och såldes som en sexslav. Det här är hennes historia. En historia om en ung tjej. En sann historia.

Luften är kall när hon kliver ut på Landvetters flygplats. Det är valborgsmässoafton. Året är 2009. Vart hon är eller vad som väntar henne har hon ingen aning om. Den 17 åriga tjejen leds till en väntande bil som tar henne vidare. Genom bilfönstret kan hon se ljuset komma från en främmande stad.

Hon vet inte vart hon är på väg. Men äntligen har hon fått lämna allt det hemska bakom sig.Hon tog sig hit via en kvinna som lovat henne jobb, i tullen uppgavs hon som släkting till kvinnan som rest med henne hela vägen hemifrån. Snart stannar bilen. Ett tegelhus, tre våningar upp är hennes nya hem. Ett tomt rum med en madrass bäddad med svarta lakan ligger på golvet. Hon får mat. Men det är svårt att äta. Det känns inte bra. Dörren stängs och låset går igen. Allt hon kan göra för nu är att lägga sig på madrassen med de svarta lakanen i det tomma rummet.

Det blir natt och snart morgon. Låset vrids om och en man kommer in. Snart inser hon med tårar i ögonen vad som kommer att hända. Tre dagar har gått. Hon behöver gå på toaletten. Dörrhandtaget är olåst. Hon kliver ut i vardagsrummet fortsätter ut genom lägenheten som ligger öde, ytterdörren närmar sig. Hon ser sin chans, kastar sig ut, ned för trapporna och ut på gatan. Hon springer tills hon ser en kvinna. Hon stannar och på engelska lyckas hon säga; Jag måste få hjälp!

Den 3 maj tas hon till Migrationsverket. Hon möts av något som inte borde finnas i ett land där alla talar om lika värde och rättigheter. Det är ingen som ens bemöda sig om att ta reda på vem hon verkligen är. Hon uppges vara pojke från Nicaragua trots att hon är en ung tjej från Nigeria. Ingen tar henne till sjukhuset för att undersökas och eftersom polisen inte förhör henne får hon ingen chans att berätta och peka ut vart bordellen låg. Ett år går och förundersökningen läggs ned i brist på bevis. Det vill säga hennes plågoandar går fria från straff och kan upprepa historien på nytt med nya unga tjejer som offer. Hennes historia är gripande.

Orsaken till att hon kom till Sverige startade en dag när hon är på väg till Universitetet som ligger i Abuja,Nigeria. Bussen går sönder i en trakt som hon inte känner till och där hon inte förstår språket.Folk börjar lifta. Hon får åka med två unga män som på engelska säger att de är på väg till Universitetet. Här börjar mardrömmen. Männen kör in på en lerväg. Stannar framför ett hus och ber henne följa med in. Där väntar 5 andra män. Övergreppet pågår i två timmar. Hon lyckas få tag på en kniv, skriker åt dem att lämna henne ifred. En av männen får ett hugg när hon försöker fly. Hon hamnar i fängelse. Där fortsätter övergreppen av tjänstemän det vill säga poliser.Männen som förgrep sig på henne har köpt en flicka som erkänt för att hon inte ska kunna försvara sig själv. Hon väntar dödsstraff eller avrättning.På natten får hon hjälp att fly. Hon förs till ett hus där hon lämnas över till en kvinna som påstår att hon ska ta henne till ett annat land med övertygelsen att hon där kommer att vara säker.

Rädslan för att dö fick henne att följa med och lämna Nigeria bakom sig.Kvinnan visar upp papperna i kontrollen.Hon sätter sig på flygplanet, för första gången i sitt liv. Ingen frågar vem hon är eller vart hon är på väg. Trots allt hon varit med om får hon avslag av migrationsverket när hon söker om asyl i Sverige, en tillflyktsort. De tvivlar inte på att hon utsatts av poliser men menar att de är enskilda tjänstemän.De menar att de är osannolikt att männen som förde bort henne då hon förgreps skulle ha anmält henne till polisen och att en skenrättegång skulle ha hållits. Att hon dessutom lyckas ta sig ända till Sverige utan att en gång själv behövt visa sitt pass menar de är anmärkningsvärt. Hon nekas att tala i rätten när hon överklagar beslutet. Hennes historia anses nu som vag. 2011 stänger landet som står för allas lika värde och rätt sin dörr för henne.

Hon är numera gravid.Nästa gång vi träffar henne har hennes barn fötts. I snart tre år har hon levt utan att få ett svar från Migrationsverket. Inget talar för att hennes barns asylansökan kommer att behandlas annorlunda än hennes. Men de vinner tid. Sedan ska hon ut ur Sverige. Skräcken kommer tillbaka då hon tänker på det. Hon är övertygad om att männen som förgrep sig på henne i det där huset den dagen då hon var på väg att anmäla sig till Universitetet kommer att döda henne eller att hon får livstids fängelse för mord. Tre år har gått sedan hon lämnade sitt hem för att åka till Universitetet. Hennes egna mormor vet inte vad som hänt. Hon tänker på henne varje dag men vågar inte ta kontakt. Hon vill fortfarande uppfylla hennes döda mammas dröm, att hennes dotter ska läsa på Universitetet. Det vill hon men nu vill hon läsa juridik för att kunna hjälpa människor på riktigt.

Källa: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14537785.ab

Foto: A21 campaign

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: